Sök- och placeringstjänst inom HVB och familjehem
Pojkar och flickor 16-20 år med psykosocial problematik/ missbruk.
Exempel på målgrupp:
* Ensamkommande flyktingungdomar som behöver extra stödinsatser/behandlingsinsatser.
* Ungdomar med behov av utredningsplacering med möjlighet att ställa diagnos. Behandlingshemmet har tillgång till psykolog och läkare, med stor erfarenhet av målgruppen samt god barnkompetens.
* Ungdomar som har missbruksproblematik.
* Ungdomar som befinner sig i eller riskerar att hamna i ett kriminellt eller vagabondmässigt leverne, och som har beteendeproblematik av den art att heldygnsvård krävs.
* Ungdomar som av olika skäl inte kan bo kvar i föräldrahemmet eller eventuellt familjehem.
Som grund i vår verksamhet har vi den kognitiva beteendeterapin. Den kognitiva beteendeterapin finns med i flera av socialstyrelsens nationella riktlinjer som en evidensbaserad metod.
Grundtanken är att Utslussen ska utnyttja den dynamik som uppstår till att utveckla och förändra ungdomarnas mönster. Ungdomens egna erfarenheter (den inre strukturen) påverkas av och påverkar behandlingsmiljön (den yttre strukturen). Att utveckla en stabil och trovärdig social struktur på behandlingshemmet blir en övergripande uppgift för oss i miljöarbetet. Behandlingsmiljön utgör en inlärningssituation.
Vi arbetar för att ungdomarna ska få en förståelse över i vilka situationer de använder olika beteenden och vilken förstärkare det är som styr beteendet. Det finns två olika typer av förstärkning, positiv och negativ. Att förstärka innebär att stärka, dvs öka sannolikheten för att ett beteende ska inträffa. Både positiv och negativ förstärkning stärker ett beteende. Detta innebär alltså att förstärkningen ökar sannolikheten för att ett beteende kommer upprepas i framtiden. Vi arbetar för att ungdomarna ska kunna se och förstå detta. För att kunna ändra beteenden krävs mycket träning vilket vi både i samtal och i vardagen genomför. Det handlar även om att hitta nya förstärkare till de mer önskvärda beteendena.
Vi strävar efter att ungdomarnas miljö ska vara så hemlik miljö som möjligt. Vi tror även att det är lättare för oss att arbeta med ungdomarna och deras ansvar för den fysiska miljön om de trivs i miljön. Att det egna rummet står för trygghet och möjlighet till enskildhet och reflektion är förmodligen ett naturligt svar för en ung person som tvingas bo på ett behandlingshem med andra främmande ungdomar. Tonåren är också en tid då man behöver få utrymme att vara ensam, en omvälvande period som utvecklingsmässigt är krävande. Troligtvis är även de egna rummen och de personliga ägodelarna extra viktiga för ungdomar som inte bor hemma och befinner sig i en isolerad ”verklighet”. Det personliga leder till trygghet. Ungdomsrummen är även utrustade med toaletter då vi anser det viktigt att värna om ungdomarnas integritet. Ungdomsrummen ska vara i gott skick när en ny ungdom flyttar in. Detta för att sända ut en signal till den nyinflyttade att denne är välkommen. Ungdomarna har på söndagar städdag där de ansvarar för sitt egna rum. Ungdomarna har även en köksdag i veckan där de hjälper till med maten samt hjälper till att plocka undan.
Vi balanserar en kombination av gränssättning och omsorg. Att vara på Utslussen behandlingshem ska vara tryggt för alla. Vår verksamhet bygger på struktur och vi har schemalagda aktiviteter för alla ungdomar. De schemalagda aktiviteterna utgår från den individuella vårdplaneringen som upprättas tillsammans med den ansvariga socialsekreteraren.
Verktyg/program som vi använder oss av:
Tillfredsskalor– används som ett hjälpmedel vid inskrivning och senare vid uppföljningar. Ungdomen får skatta sin aktuella tillfredsställelse inom olika livsområden. Utifrån skattningarna lägger vi upp mål tillsammans med ungdomen om var denna vill nå inom de olika områdena.
Motiverande samtal– Vår målsättning är att samtlig personal ska vara utbildad i motiverande samtal. Vi använder detta för att tillsammans med ungdomen klargöra och utveckla anledningarna för eller emot en viss förändring. Vi arbetar för att stärka ungdomens förmåga och tro på att kunna genomföra förändringen. Syftet är att främja motivationen till en beteendeförändring.
Funktionsanalyser– Syftet med funktionsanalyser är att lära ungdomen att förstå sitt beteende. Genom funktionsanalyser ringar man in centrala faktorer som vidmakthåller en persons problem. Man får även en gemensam förståelse för problematiken som skapar engagemang hos ungdomen och underlättar utmaningar som förändringar kommer att innebära.
CRA (Community Reinforcement Approach)- är en strukturerad, individuellt utformad behandlingsmetod för missbruks- och beroendeproblematik. Arbetssättet är aktivt och konstruktivt och målet är att den som genomgår behandlingen bättre och lättare skall kunna hantera vardagen och de problem som kan uppkomma inom olika livsområden. CRA-behandling är en psykosocial behandlingsform vilken enligt Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för missbruks- och beroendevård har god evidens i behandlingsarbetet för individer med missbruks- eller beroendeproblematik. Behandlingen bygger bl.a. på att mål formuleras inom olika livsområden och den som genomgår behandlingen kommer att få lära sig metoder för att hantera olika slags problem, inte bara gällande alkohol eller droger. Genom CRA-behandlingen upptäcks och kartläggs ”utlösare” eller ”triggers” till missbruksbeteende såsom vilka människor, platser och saker som stimulerar suget efter alkohol eller droger och hur dessa kan undvikas eller hanteras på ett nytt sätt. Att upptäcka och utveckla beteenden som är bättre anpassade till ett drogfritt liv är den andra delen av behandlingen. De huvudsakliga strategierna i CRA är funktionsanalys (dvs. kartläggning av hur alkohol/droger används), färdighetsträning bl.a. i form av självkontrollträning eller problemlösningsfärdigheter, kommunikationsträning och ”tacka nej-träning” samt återfallsprevention (förebyggande av återfall).
Medveten närvaro– På behandlingshemmet har vi ett mindfulnessrum. Detta kan ungdomarna använda själva eller att vi tillsammans i grupp övar mindfulness. Mindfulness handlar om att skapa en större medvetenhet om hur vi fungerar, hur vi tänker, vad vi gör och hur vi kommunicerar.
ART (Aggression Replacement training)– Utslussen kan erbjuda enskilda ART-samtal till ungdomarna. Metoden innehåller tre delar:
Social färdighetsträning:
Målet med denna träning är att ungdomen ska förbättra sin förmåga att hantera olika situationer. Detta sker genom att personal aktivt lär ut önskvärda beteenden.
Känslokontrollträning:
Ungdomarna tränar på självbehärskning samt på att identifiera vilka situationer som brukar leda till aggressiva utbrott. Ungdomen får lära sig att det finns alternativ till de beteenden som kan leda till större konflikter.
Moralträning:
Denna del handlar om vad ungdomen har för värderingar i olika etiska och moraliska frågor. Framförallt får de träning i att visa omsorg och respekt för varandra.
ART-träningen hjälper bland annat ungdomarna till att få ökad respekt för andra människor, större förmåga till att hantera stress, ökad förståelse för hur andra kan känna, ökad medvetenhet om egna känslor samt större förmåga att konversera och utbyta tankar med andra.
Rollspel-Dessa är en viktig del för att träna in nya beteenden, att öva på dessa för att senare kunna använda dem i vardagen.
Nätverksarbete- Vi ser nätverksarbetet som en viktig del i ungdomens behandling. Vi är ett öppet behandlingshem som därför har stora möjligheter att arbeta för att även föräldrar, syskon, skola, släkt, vänner och myndigheter blir en del av ungdomens förändringsarbete. Om vi tillsammans kan hjälpa ungdomen på vägen till en förändring är chansen att förändringen består även efter placeringstiden större. Ungdomen påverkas och uppträder olika beroende på i vilket sammanhang som den befinner sig i. Hos oss får ungdomen befinna sig i de flesta olika sammanhangen under placeringstiden och prövningarna för denne sker alltså under behandlingen.
Vårt mål är att träffa föräldrarna kontinuerligt under behandlingstiden. Om ungdomen har föräldrar som av olika anledningar inte kan medverka i behandlingsarbetet försöker vi hitta andra viktiga personer i dennes nätverk. Att inte få ha sitt barn hemma är ofta väldigt jobbigt för föräldrar, många känslor är inblandade. Syftet med föräldraträffarna är dels att de ska få ta del av hur det går för deras barn, men även att de ska få någonstans att vända sig med funderingar, tankar och känslor.
Aktiviteter för dagligt liv (ADL-träning)- ADL är en förkortning av Aktiviteter för dagligt liv. ADL-träning innebär träning av vardagliga aktiviteter som att tvätta och klä sig, bädda sängen, laga mat och diska. Hos oss får ungdomarna ADL-träning inlagd i sina veckoscheman genom bland annat eget ansvar för städning av rummen, köksdagar, tvättning med mera.
Sysselsättning– Förutsättningarna för att få ett bättre resultat i behandlingen ökar om ungdomen får tillgång till en daglig sysselsättning. En sysselsättning har stor betydelse för ungdomarnas livskvalitet och delaktighet i samhällslivet. En sysselsättning kan också medföra att ungdomarna känner sig viktiga i ett annat sammanhang.
Utslussen Behandlingshem erbjuder utredningsplatser/akutplatser med tillgång till psykolog och läkare med stor erfarenhet av målgruppen samt god barnkompetens. Genom samverkan mellan psykolog och läkare finns möjlighet att ställa diagnos. En utredningsplats förväntas pågå under 8 veckor, efter avslutad utredning går placeringen över till att bli en grundplacering.
Centrala Boden
Utslussen Vård AB
556740-8637
Hela landet.
Kontakta Verksamhetsansvarig/Placeringsansvarig Anna Granbom på tel. 070-334 61 75 eller 0921-180 40, Utslussen Behandlingshem kan hjälpa till med rikstäckande transport.
Arabiska, Persiska, Engelska
Utslussen Behandlingshem har ett väl utvecklat samarbete med Björknäsgymnasiet i Boden, där anpassad skolgång kan erbjudas vårdtagarna.
Lokalerna på Utslussen Behandlingshem är handikappanpassade.
Lagstöd vid placering: Sol, LVU och i vissa fall LSS
Utslussen Behandlingshem ansvarar för riktigheten i uppgifterna på denna sida samt för eventuella upphovsrättsfrågor avseende bilder, filmer och broschyrer länkade till denna sida. HVBGuiden.se är inte en tillståndsmyndighet. Verksamheterna ansvarar själva för riktigheten i respektive tillstånd. Läs mer på Inspektionen för Vård och Omsorg: ivo.se