HVB- och Familjehemsdagen på Skövde Kulturhus

"Del 1: Polisens arbete med Kriminalitet, Avhoppare och Gröna gummor (kriminella tjejer).
Del 2: Kvinnovåld och barn i fara - hur kan samarbetet mellan polis och socialtjänst förbättras?"
Föreläsare: Mona Ammar-Persson – ingripande polis.

Del 1: Det dödliga våldet – särskilt vid konflikter – i den kriminella miljön gör att många gängmedlemmar vill hoppa av. Men att lämna kriminella gäng är betydligt svårare än att gå med. Många kriminella har en mycket stor hotbild mot sig och de riskerar därför att bli dödade om de försöker att hoppa av.

Det är också allt fler kvinnor och flickor som är delaktiga i den kriminella miljön. Ofta används så kallade "Gröna gummor" – unga, ostraffade och smarta tjejer – som kan flyga under radarn (undkomma polisens blickar) när fokuset istället ligger på unga män. Tjejerna förvarar och transporterar till exempel vapen, droger och sprängämnen åt gängen, de deltar i mordplaner och de används i vissa fall för att locka ut framtida brottsoffer. Men på senare tid har det även uppmärksammats att tjejernas roller i gängen växer och att deras brottslighet blir allt grövre. Rekryteringen av tjejer är ständigt pågående vilket gör att allt fler tjejer dras in i kriminaliteten.

Hur arbetar polisen med avhoppare? Har polisen ändrat sin strategi? Hur kan kommunikationen förbättras mellan polis och socialtjänst för att avhoppare ska få bättre skydd och kunna lämna kriminella gäng? Hur ser polisens arbete ut gällande "Gröna gummor"/kriminella tjejer?

Del 2: Mäns våld mot kvinnor är ett utbrett, frekvent och allvarligt samhällsproblem. Hur kan man hantera hotfulla situationer genom effektiv kommunikation? Hur agerar vi i ärenden där barn far illa? Exempel på situationer där samarbetet med socialtjänsten inte fungerat optimalt. Scenarier där bättre kommunikation hade kunnat göra en avgörande skillnad mellan socialtjänst och polis. Förslag på hur kommunikationen kan förbättras mellan polis och socialtjänst för att bättre skydda kvinnor och barn.

"Drogerna, Pengarna och Gängen" 
Föreläsare: Natalie Klockars – avhoppare (f.d. kriminell, drogförsäljare och missbrukare), föreläsare och författare.

Natalie Klockars, 27 år, kommer att ge oss en inblick i hur det är att vara ung tjej i den gängkriminella världen. Men hon kommer också berätta om vändpunkten – hur hon valde att lämna kriminaliteten och byta liv. Natalie var Gröna guzzen, en av de "gröna gummorna" som sålde droger. Hon tillhörde aldrig något specifikt nätverk, men hon har sett gängkriget och våldet på nära håll. Många av hennes tidigare vänner är idag döda eller sitter i fängelse.

Natalie växte upp i kriminalitet och missbruk. Hennes pappa var gängkriminell och satt i fängelse under hela hennes uppväxt. Natalies mamma var amfetaminmissbrukare och är psykiskt sjuk. Hemmiljön var stökig och otrygg. Från 9 till 19 års ålder bodde Natalie på olika fosterhem.

Drivkraften i den kriminella världen är ofta de snabba pengarna, men det är också ett liv fyllt av ångest­attacker, ständig stress, misstänksamhet och med tiden – en växande rädsla. För en tjej finns det oftast bara tre slutdestinationer i gängvärlden; att bli rånad, våldtagen eller dödad. Natalie säger själv att det är mest tur att hon fortfarande lever idag.

Den 10 oktober 2024 gav Natalie ut boken "Prinsessan på höjden". Det har gått fyra år sedan hon lämnade gänglivet och drogförsäljningen bakom sig. Natalie vill att boken ska skapa debatt och bli en röst för förändring. Hon vill idag prata öppet om kriminalitetens stora mörker och inspirera andra att lämna gänglivet.
Idag lever Natalie med fasansfulla minnen och en skyddad identitet. 

"Trauma hos mamma och barn vid våld i nära relationer"
Föreläsare: Lotta Forsberg – leg. psykolog, leg. psykoterapeut samt specialist i klinisk psykologi.

Risken att få kvarstående psykiska skador när man skadats av en annan människa är högre än när man till exempel drabbats av en naturkatastrof eller en stor olycka.Risken för traumatisering ökar alltså ju närmare känslomässig relation offret har till sin förövare.

Vilka trauman uppstår hos någon som lever med våld i nära relationer?
Hur ser vi tecken på trauma hos vuxna och hos barn?
Hur påverkar våld barnets anknytning till sina föräldrar?
Vad behöver vi veta och vad behöver vi göra inom socialtjänsten och inom familjehemsvården?

"Eftervåld – våldet som börjar efter att en våldsam relation är slut"
Föreläsare: Nadia Hill – föreläsare med egen erfarenhet.

Du kanske har sett henne – på bussen, i kön framför dig, på lekplatsen. Eller så har du inte det. För Nadia lever gömd. Hon behövde fly för sitt liv med sin fyra veckor gamla bebis under armen.

Nadia befann sig under flera år i en våldsam relation och behövde lämna sin sambo för att skydda sig själv och sitt barn. Men efter att Nadia flytt från sin förövare så fanns inte samhället där, utan istället började eftervåldet – våld efter att kvinnan lämnat en våldsam relation.

Eftervåld osynliggörs och möjliggörs ofta av samhället och de som ska skydda kvinnan. Nadias tidigare sambo har nu stämt henne om vårdnaden för barnet – men Nadia har inte råd med en advokat. Det är dyrt att fly. Dyrt att starta om. Dyrt att betala en advokat. Detta leder till att kvinnor och barn, våldsoffer, tvingas leva gömda för att överleva. De finns, men får inte synas. Nadia har bestämt sig för att prata högt om eftervåldet, för att hon och andra våldsutsatta kvinnor och barn inte ska behöva gömma sig.