Välkommen till en kostnadsfri kunskaps- och inspirationsdag med fokus på utveckling, möten och samverkan för professionella inom HVB- och Familjehem. Här träffar du potentiella samarbetspartners, HVB- och Familjehem, tar del av senaste nytt inom verksamhetsområdet och får massor med inspiration till ditt dagliga arbete.
HVB- och Familjehemsdagen är ett slutet branschevenemang avsett för dig som arbetar inom socialtjänsten med placeringar eller har en ledande befattning inom socialtjänst, kriminalvård eller landsting.
Välkommen att föranmäla dig som besökare på HVB- och Familjehemsdagen i Uppsala den 21 november 2024. Vi bekräftar din föranmälan via mejl. Begränsat antal platser, först till kvarn gäller.
Välkommen till en branschdag med inspirerande föreläsare:
8.15 | Dagen inleds med kaffe/te, smörgås och registrering |
9.15 |
"Förstå och bemöta personer med NPF" Sara Melin är mamma till barn med ADHD, ADD, autism, Tourettes syndrom, dyslexi, ångest och OCD (tvång). Sara blev ensamstående förälder till tre söner när yngste sonen Ture, ”Lilla Speedo”, var åtta-nio år. Ture har ADHD, tvångssyndrom och ångest i perioder. Hans bröder har också neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Sara tar oss med på en emotionell resa kantad av både utmaningar och framgångar som mamma till barn med NPF. Hon har kämpat för att dels förstå sina barn, men också för att få omgivningen att förstå dem och deras behov. Sara bestämde sig för att sprida kunskap om just NPF. Hon vill förmedla hopp och hur mycket bättre livet kan bli med rätt bemötande och förståelse från samhället. |
10.15 | Kaffe och mingel med utställarna |
11.00 |
"Kvinnovåld och barn i fara - hur kan samarbetet mellan polis och socialtjänst förbättras?" Mäns våld mot kvinnor är ett utbrett och allvarligt samhällsproblem. Årligen mördas ungefär femton kvinnor i Sverige av en partner eller före detta partner. Under våren 2024 mördades sex kvinnor på tre veckor och samhället misslyckades att skydda dessa kvinnor. Brottsförebyggande rådet, Brå, uppskattar att omkring 80 procent av våldet mot kvinnor aldrig polisanmäls. I en familj där mamman utsätts för våld drabbas även barnen, direkt eller indirekt. Sedan 1 juli 2021 är det straffbart (barnfridsbrott) att låta barn bevittna exempelvis våld, hot eller sexuella övergrepp mellan närstående, eftersom det enligt forskning innebär ökad risk att drabbas av både psykisk och fysisk ohälsa.
|
12.00 | Mingellunch |
13.00 |
"Han ägde mig - att bli psykiskt och fysiskt misshandlad av sin man" 31 Maj 2022 blev Carolas sambo anhållen av polisen på sin arbetsplats. 31 Maj 2024 släppte Carola sin bok ”Han ägde mig” skriven ihop med Leone Milton. I nästan 9 år levde Carola Jansson, mamma till fem barn, med en man där gränserna snabbt försköts. Under sista åren var våldtäkter, trakasserier, hot, kontroll och våld en del av vardagen hon tvingades hantera. Hon var märkt med en tatuering för att visa för världen att hon var hans ägodel. I hemmet kontrollerades hon med övervakningskameror som var kopplade till mannens mobil. Utanför hemmet följde han henne genom gps spårning. Han kollade dagligen igenom hennes telefon och varje månad begärde han ut hennes telefonlistor. De gånger hon sa ifrån eller gjorde motstånd så blev alltid konsekvenserna värre. Det gick så långt att han fick henne att skriva över både huset och vårdnaden av barnen på honom. Till slut rycker polis och socialtjänsten in, mannen anhålls. Carola och hennes yngsta barn hamnar på skyddat boende. I en familj där mamman utsätts för våld drabbas även barnen, direkt eller indirekt. |
14.00 | Fika och mingel med utställarna |
14.45 |
"Hunger, smärta och misär - att växa upp med en svårt alkoholiserad pappa och en mamma med utvecklingsstörning" De hade inga lakan i sängarna. De var smutsiga och alltid hungriga. När de var sjuka blev de slagna. Hon var tretton år när hon fick sin första tandborste och lakan i sin säng. Lisbeth och hennes två småsystrar växte upp med en mamma med utvecklingsstörning och en alkoholiserad pappa. I skolan blev hon svårt mobbad. Och omvärlden valde att blunda. Kyrkan – den som familjen var engagerad i – såg, men gjorde ingenting. Socialsekreteraren konstaterade att Lisbeths mamma var i nivå med en sexåring – men lät ändå barnen bo kvar. Ingen ville se att barnen stundtals svälte eller att de inte blev sedda. ”Jag överlevde min uppväxt men jag vill aldrig leva om mitt liv.” Idag lever Lisbeth ett bra liv. Hon har två vuxna barn och föreläser och skriver böcker om hur viktigt det är att se barnens utsatthet, att sätta barnen främst. Vi måste våga kämpa för att alla barn har rätt till en bra barndom. Vi måste våga se med barnens ögon. |
15.45 |
Vi avrundar dagen |
Vi reserverar oss för eventuell programändring.