ALS står för amyotrofisk lateral skleros och är en allvarlig men ovanlig sjukdom som bryter ner nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen som reglerar viljemässigt styrda muskler. Sjukdomen går inte att bota. Man kan bara lindra några av symptomen.
I de senare stadierna av sjukdomsförloppet kan patienten bli mycket isolerad. När talet försämras kan en kamera med ögonspårning användas så att patienten ändå kan kommunicera genom att välja bokstäver på en skärm. Senare i sjukdomsförloppet kan patienten svara på ja- och nej-frågor genom ögonrörelser.
Mannen som fick ett hjärnimplantat är 36 år gammal och har samarbetat med ett forskarteam från Tübingenuniversitetet sedan 2018. Då kunde han fortfarande röra på ögonen. Han talade om för forskarna att han ville ha ett implantat för att försöka bibehålla kommunikationen med sin familj.
Forskarna placerade två rader av elektroder i den del av hjärnan som kontrollerar rörelser. Efter tre månader utan framgång försökte forskarna med neurofeedback. Det innebar att mannen fick höra ett ljud vars tonhöjd blev högre eller lägre beroende på hur aktiva nervcellerna var intill implantatet i hjärnan.
Forskarna bad mannen att försöka ändra tonhöjden på vilket sätt som helst. Den första dagen kunde han ändra tonen och efter tolv dagar kunde han anpassa tonen till ett avsett mål.
Forskarna finjusterade systemet genom att leta efter de mest responsiva nervcellerna och avgöra hur deras aktivitet ändrades i takt med tonen.
Genom att hålla tonen hög eller låg kunde mannen indikera ”ja” eller ”nej” till först grupper av bokstäver och därefter enskilda bokstäver. Efter ungefär tre veckor presterade han en begriplig mening och bad vårdgivarna att justera hans ställning.
Under det följande året kommunicerade han ett dussintal meningar i en hastighet av ungefär en bokstav per minut, till exempel ”Och nu en öl” samt ”Jag älskar min coola son”.
Källa: www.nyteknik.se
Fakta ALS: Orsaken till ALS är ännu inte helt känd. Det är oklart varför vissa personer får sjukdomen och andra inte. Flera vetenskapliga studier tyder på att det rör sig om en kombination av både genetik och miljö. Alla personer som bär på ett genetiskt anlag blir inte sjuka. I Sverige får drygt 200 personer sjukdomen varje år. De flesta är mellan 50 och 70 år.
Massmedias fokus på kriminella HVB är viktig och inget jag vill förminska, säger Elisabet Strid Ege, vd på Egehem. Men, fortsätter hon, vi är så många fler HVB-hem som faktiskt är väldigt viktiga för våra klienter och vi räddar liv. Läs mer
Individanpassade arbetssätt är en av nycklarna till att Mo Gård har lyckats med flera långsiktiga placeringar. Sara är boendesamordnare inom LSS i en liten kommun och kom i kontakt med Mo Gård för ungefär två år sedan när de hade en brukare som behövde flytta till en ny gruppbostad. Läs mer