Humana startar serviceboende: "Vi vill underlätta individernas egna val"

I Knivsta öppnar Humana ett nytt serviceboende enligt LSS. Med en personalgrupp med stor kompetens inom olika beteendevetenskapliga fält vill man stärka friskfaktorerna och motivera i vardagen. Digitala hjälpmedel finns väl utvecklade för att skapa logik och tydlighet för de boende i deras vardag – ett boende på de boendes egna villkor.

Nu startar Humana ett serviceboende enligt LSS i Knivsta. Serviceboendet erbjuder åtta platser till personer inom personkrets 1 och öppnade den 17 januari 2022.

– Det här är det första rena serviceboendet inom Humana, sedan tidigare driver vi ju flera gruppboenden, berättar Henrik Thorsell, verksamhetschef.

På ett serviceboende har de boende ofta en större självständighetsnivå, de klarar mer när det gäller att praktiskt hantera sin vardag. Humana har vid starten av serviceboendet i Knivsta velat satsa på att stötta de boende på ett mer anpassat sätt. Vid rekryteringen av personalen har man anställt flera beteendevetare.

– Problematiken på ett serviceboende kan handla om lite andra saker än vad man brukar hantera på ett gruppboende, förklarar Henrik.

Personer på ett serviceboende kan må ganska bra i perioder, man har ett arbete eller en annan sysselsättning som fungerar. Men som vid andra perioder i livet kan behöva stöttas.

– Därför har vi satsat på kompetens inom hälsa, pedagogik och psykologi för att arbeta hälsofrämjande med individens styrkor. De boende ska uppleva möjligheten att påverka sitt liv och få ökad tilltro till den egna förmågan, fortsätter Henrik.

På Humana vill man vara duktiga på att i tid upptäcka när en person börjar må sämre för att kunna gå in och stötta och hjälpa till. Det kommer att finnas en hälsopedagog, som har ett stort fokus på friskfaktorer och hur man arbetar med välmående.

Utöver kompetenser i hälsa och psykologi så har man också anställt en stödpedagog. En LSS-utbildad stödpedagog har dels fördjupad kunskap om alla arbetsmetoder inom LSS, är duktig på att individanpassa planer men är även utbildad i att handleda sina medarbetare.

– Det är alltså en person med utökat pedagogiskt ansvar som vi hoppas leder till en kvalitetshöjning i hela verksamheten, säger Henrik.

 

Personalen finns där varje dag, men interaktionen mellan den unika personen och personalen är baserad på individens behov. Här skiljer sig inte uppdraget så mycket åt från ett gruppboende, skillnaden ligger mer i vilken form av stöd personerna behöver.

– Många boende på ett serviceboende har mer behov av en stöttande, resonerande och framförallt en motiverande hjälp i vardagen, förklarar Henrik.

Målgruppen kan behöva hjälp med motivation, oavsett om det handlar om att söka arbete, gå till arbetet eller betala sina räkningar.

Henrik menar att arbetet med motiverande samtal ska genomsyra hela verksamheten och hur man arbetar med genomförandeplanerna.

– Här är målet att vi i ännu högre grad ska kunna beskriva hur vi arbetar med bemötande. I genomförandeplanen är det en stor del som handlar om hur man arbetar med bemötande när man har en målgrupp som är i stort behov av motivation, förklarar Henrik vidare.

Det handlar om hur man motiverar olika personer och hur man anpassar sig till deras behov och tar tillvara på deras styrkor.

 

Många personer inom NPF har ofta både kunskap och intresse av digitala lösningar och därför har boendet bestämt sig för att arbeta konsekvent med olika digitala hjälpmedel.

– Vi har sagt att vi ska vara duktiga på psykiatri men har också bestämt att vi ska ha en hög digital nivå på boendet, berättar Henrik.

Google Home kommer att finnas i alla lägenheter och information meddelas via intern-TV. Man kommer att använda sig av appar i klienternas telefoner eller Ipads där deras schema med egna aktiviteter, vem ur personalen som stöttar dem och påminnelser finns synliga.

Det konkreta, logiska och tydliga i att få information och påminnelser via en skärm hjälper många individer som har den här formen av problematik.

– Det känns roligt och bra att vi satsar stort på det här, att vi kan ge information på det sätt som de boende föredrar och som hjälper dem bäst, fortsätter Henrik.

 

Humanas serviceboende i Knivsta ligger ca 7 minuters promenad från centrum. Läget är alltså lite lagom avsides men har ändå nära till centrum och kommunikationer. Från Knivsta är det pendlingsavstånd både till Uppsala och Stockholm.

– En sak som är väldigt viktig för vår målgrupp är möjligheten till sysselsättning. Och här har vi lite idéer om hur vi kan utöka de möjligheterna. Vi har kontakt med olika lokala företagare och letar även efter en lokal för att öppna upp något eget, kanske en second-hand affär eller ett café, berättar Henrik.

Humana driver redan en daglig verksamhet i Uppsala men Henrik menar att för många personer inom den här gruppen så är längtan efter ett ”riktigt” arbete stor.

– Genom att öppna en verksamhet kopplat till boendet så kan de boende ha en sysselsättning från dag ett, så de slipper börja med att söka arbete. Det blir en startpunkt för att sedan ta sig vidare, menar Henrik.

Att Humana själva styr en verksamhet gör det lättare att arbeta med just den viktiga motivationen i stöttandet av individen. Man vill skapa förutsättningar för att de boende enkelt ska komma ut i arbete eller sysselsättning.

 

Humana vill alltid utgå från de boendes önskemål, men det kan vara lättare på ett serviceboende där de flesta av de boende bättre kan uttrycka vad de önskar.

– Vår ingång i det här boendet är att underlätta deras vardag, såsom de önskar att den ska se ut. Alla ska få fatta sina egna beslut och vi ska bara finns här som ett stöd för att de ska klara av det, säger Henrik.

Att känna att man kan påverka alla delar i sitt liv är viktigt, det är en grundläggande och betydelsefull faktor för att kunna må bra. Även den sociala delen i en människas liv måste få vara självvald. Att kunna umgås med andra människor på sina egna premisser är viktigt för hur Humana tänker att serviceboendet ska fungera, och det nya huset i Knivsta är byggt och planerat just för detta.

De åtta lägenheterna ligger runt tre gemensamhetsutrymmen, för att de boende ska kunna välja hur och med vilka de vill spendera tid.

– Det ska inte bara finnas ett vardagsrum, utan det kan bli en spelhörna, ett rum där man kan spela tv-spel tillsammans och ett vardagsrum där man kan hänga och titta på film tillsammans. Vi har också skapat ett pysselrum, så alla ska kunna välja hur de vill umgås, förklarar Henrik.