Könsdysfori vanligare bland unga med autism

Hälften av de som söker könsbekräftande vård har samtidigt autism eller annan neuropsykiatrisk problematik.

På senare tid har patientgruppen med könsdysfori och samtidig neuropsykiatrisk diagnos uppmärksammats, eftersom den står för en stor del av ökningen av remisser till specialistmottagningarna för könsbekräftande behandling. Av de som söker vård vid BUPs mottagning för könsidentitetsutredning, har omkring hälften minst en neuropsykiatrisk diagnos, eller psykisk ohälsa, såsom depression, ångesttillstånd eller ätstörning.
– Då kan man behöva anpassa informationen, till exempel använda bildstöd och vara väldigt konkret, och vara noga med att förbereda patienten inför nästa besök. Vi kan också behöva träffa patienten vid fler tillfällen än vanligt och ha längre observationstid, säger Bozena Fatyga, leg. psykolog vid BUP Team för könsidentitetsutredningar, Region Stockholm.
Att autistiska drag och könsdysfori ofta förekommer hos samma personer innebär att vården måste anpassa sitt bemötande av den här patientgruppen, menar Kyriaki Kosidou, överläkare vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, (CES).
– Om du har autism och könsidentitetsproblem kan det vara svårare att få rätt vård. Du kan ha svårare att uttrycka dig och vårdpersonal kanske är mer benägen att bedöma dina symtom som en del av autismen. Vården behöver också utveckla bättre diagnostiska instrument så att man kan fastställa om det verkligen rör sig om könsidentitetsproblematik eller är om det är en allmän identitetsproblematik, säger Kyriaki Kosidou.

Även när det gäller sexuell orientering skiljer sig gruppen med autistiska drag från befolkningen i övrigt. Omkring en av fem med autistiska drag anser sig inte passa in i någon standardkategori för sexuell läggning, varken hetero-, homo- eller bisexuell.
– Begreppet bisexuell är passé, särskilt bland personer som inte accepterar den binära könsordningen. Pansexuell är ett mer relevant begrepp, säger Kyriaki Kosidou.
Könsdysfori handlar om könsidentiteten och inte om sexualiteten men upplevelsen av inkongruens mellan kroppen och könsidentiteten kan påverka sexlivet, menar hon:
– Många känner obehag kring sin egen kropp och det är klart man inte vill ha sex om man upplever att man har fel kön. Då kan könskorrigerande behandling göra att även sexlivet blir bättre.
Det kan vara en utmaning att prata om könsidentitet och sex med personer som har en annan syn på kön, påpekar Kyriaki Kosidou.
– Man måste vara medveten om att många med autism inte accepterar binära kategorier, indelningen mellan två kön, manligt och kvinnligt. Var ”open minded”, öppen för andra benämningar, andra definitioner, säger hon.

Källa: www.habilitering.se