Kvinnor drabbas när kontanterna försvinner

I förra numret skrev vi om mäns våld mot kvinnor. Perspektivet var det fysiska våldet, ett våld som fick mycket uppmärksamhet i media under våren, men mäns våld mot kvinnor kan även uttryckas i ekonomiskt våld. Kriminologen Mia Wiklund menar att utvecklingen mot ett samhälle utan kontanter kan få svåra konsekvenser för kvinnor som drabbas av ekonomiskt våld. Den 15 juni i år skrev hon följande debattartikel i Svd.

Ekonomiskt våld är ett relativt okänt begrepp. Det handlar om att kontrollera och styra sin partners tillvaro genom att begränsa eller inte ge tillgång till pengar eller att skuldsätta partnern. Kontrollen utövas ofta genom att personen inte får ha egna konton, kort, koder eller andra uppgifter som behövs för att kunna hantera och utföra betalningar.

Precis som i andra former av våldsamma relationer sker det ofta en normalisering över tid. Det som i början kan uppfattas som omtanke eller romantiskt beskyddande blir med tiden alltmer kontrollerande och hotfullt.

För den kvinna som blir utsatt för ekonomiskt våld gäller det, liksom vid fysiskt våld, att ha en strategi för att överleva. Hon anpassar sig och hittar nya vägar för att ändå kunna leva så normalt det går.

Kontanter kan i detta sammanhang vara helt avgörande. Då kan hon utan digitala spår smyga undan egna pengar och köpa de saker hon behöver till sig eller barnen. I min masteruppsats har jag fått ta del av berättelser från verksamma inom området, om olika strategier som kvinnorna använder sig av för att undkomma det ekonomiska våldet och hur kontanter göms undan för att undkomma kontroll eller – om hon kommit till den punkten – för att lyckas fly från den våldsamma relationen.

I detta perspektiv är Sveriges väg mot att bli ett kontantlöst samhälle ytterst oroande. Utan kontanter stängs en utväg för dessa kvinnor. Allt de gör som kostar pengar registreras på ett eller annat sätt. Mannen kan hela tiden spåra och styra kvinnan via dessa ekonomiska transaktioner. Hon sitter fast i det digitala nätet.

Vi ser ofta digitaliseringen som ett steg framåt, en positiv utveckling. När det gäller möjligheten för kvinnor att slippa ifrån våldsutövande män blir det digitala betalsystemet tvärtom ett stort och förbisett problem.

I butiker och på andra serviceställen blir det i dag allt vanligare med endast kortbetalningar. Det finns anledning att fundera över vad detta innebär för kvinnor som lever i våldsamma relationer. För en kvinna som flytt relationen eller som bara vill få möjlighet att leva fritt och göra det hon vill så blir dessa ställen som en osynlig mur och en risk för ytterligare utsatthet.

Frågan om mäns våld mot kvinnor har med rätta fått en framskjuten plats i den svenska politiska debatten. Vi accepterar varken förtyck eller att kvinnors tillvaro styrs av män. När det gäller ekonomiska frågor har kvinnors självförsörjning länge setts som en viktig frihets- och jämlikhetsfråga.

Den digitalisering av våra betalsystem som nu pågår riskerar att föra oss decennier bakåt i arbetet för kvinnors självständighet. När allt blir digitalt kommer kvinnor som lever i relationer som präglas av ekonomiskt våld att få svårare att bryta sig loss. Finner vi inte en säker och riskfri lösning, döms de till ett liv där mannen styr och kontrollerar allt.

Mia Wiklund, kriminolog och alumn vid Malmö universitet