Notiser s. 18 (2021 nr2)

Aktuella bransch notiser.

Ny studie: Närmare hälften av alla dömda våldtäktsmän är födda utomlands

Närmare hälften av alla dömda våldtäktsmän var födda utomlands och runt 60 procent hade invandrarbakgrund. Det visar en ny omfattande svensk studie. Men vad överrepresentationen beror på kan forskarna inte svara på.

– Vi har belagt att det finns en överrepresentation av människor födda i andra länder när det gäller våldtäktsbrott. Nu behövs mer forskning för att se vilka orsaker den här överrepresentationen kan bero på, säger Ardavan Khoshnood, huvudförfattare bakom studien, till Expressen.

Studien är utförd av forskare vid Lunds universitet och publicerad i Forensic Sciences Research. Den har tittat närmare på 3 039 personer som dömts för våldtäkt i Sverige under perioden 2000–2015.

Av dessa var 47,7 procent födda utanför Sverige. Räknar man in även de som har en utlandsfödd förälder blir andelen 60 procent.

Överrepresentationen kan ha flera förklaringar. En är att det beror på en skevhet i urvalet. Många som blir utsatta för sexualbrott tros inte anmäla det och de dömda våldtäktsmännen skulle med den logiken bara utgöra några få procent av förövarna.

Enligt Brå kan överrepresentationen delvis vara kopplad till anmälningsbenägenhet.

– Det kan vara så att man är mer benägen att anmäla något man blivit utsatt för, om brottet utförts av någon man känner sig mer främmande för, och som har låg social status, säger Stina Holmberg, forskningsråd på Brå, till Aftonbladet.

Gruppen våldtäktsmän skiljer enligt studien ut sig även på andra sätt. Exempelvis hade en av tre socialbidrag och åtta av tio var tidigare dömda för brott. 16 procent hade någon form av psykisk störning och en av fem missbrukade.

Källa: www.svt.se

Nytt verktyg för systematisk uppföljning

Socialstyrelsen lanserar nu fyra nya verktyg för systematisk uppföljning i Socialtjänsten. SU-verktygen möjliggör individbaserad systematisk uppföljning i den egna verksamheten för analys av klientarbetets kvalitet. SU-verktygen finns för arbete med våldsutsatta, våldsutövare (SUV) och biståndsmottagare (SUE). Dessutom finns SU-Pilot som är ett generellt verktyg som kan anpassas till olika verksamheter. Utvecklingen av SU-verktygen har pågått under en längre tid i samverkan med olika verksamheter.

SU-verktygen är en del i ett bredare stöd för systematisk uppföljning och en kunskapsbaserad socialtjänst. Systematisk uppföljning handlar dels om att dokumentera arbetet med enskilda individer för att följa upp hur det går för dem, dels om att sammanställa resultaten på gruppnivå för att analysera, utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten.

Källa: www.kunskapsguiden.se

Arbetssätt vid covid-19 inom bostad med särskild service för vuxna enligt LSS

Fler och fler som bor i LSS-bostäder vaccineras. Men du som personal behöver fortsätta arbeta för att hindra smittan. Vaccination mot covid-19 ger ett bra skydd mot allvarlig sjukdom, men vi vet ännu inte i vilken utsträckning en vaccinerad person kan sprida smittan vidare eller hur länge vaccinet skyddar. Alla är inte heller vaccinerade. Därför fortsätter vi att förebygga och hindra smittspridningen av coronaviruset. Arbetssätt för personal i LSS-bostäder: https://bit.ly/2O2Hev3

Källa: www.socialstyrelsen.se

PTSD hos fyra av tio nyanlända barn

En studie bland barn födda i Afghanistan, Irak och Syrien visar att ungefär fyra av tio nyanlända barn i Sverige i åldern 16–18 år, har symtom på posttraumatisk stress (PTSD). Resultaten visar på ett behov av fortsatt stöd till nyanlända barn för att öka förutsättningarna till en god hälsa.

Resultaten baseras på en enkätstudie bland 1 129 nyanlända barn i åldrarna 16–18 år. Totalt hade drygt 40 procent av studiedeltagarna symtom på PTSD. Andelen med symtom var högre bland barn från Afghanistan (56 %) än bland barn från i Irak (37 %) och Syrien (34 %). Totalt sett var symtom på PTSD betydligt vanligare bland ensamkommande barn än de som anlänt till Sverige med en vårdnadshavare.

Alla studiedeltagare hade fått uppehållstillstånd i Sverige och blivit kommunmottagna mellan 2014 och 2018. Det innebär att barnen troligen varit bosatta i Sverige i upp till fem år när undersökningen gjordes.

– Det är viktigt att fokusera på nyanlända barns aktuella levnadsförhållanden för att ge dem förutsättningar att utveckla en god hälsa i Sverige, säger Anna-Karin Eriksson, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Källa: www.folkhalsomyndigheten.se