Sök- och placeringstjänst inom HVB och familjehem
< Tillbaka

Planeringen av kommunernas krisberedskap behöver stärkas

Många kommuner behöver stärka sin beredskap och utveckla arbetet med sin planering inför kommande kriser och ytterst krig.

Det visar en kartläggning som Socialstyrelsen gjort i samarbete med landets länsstyrelser. Bland annat konstateras att kommunerna skulle behöva bättre stöd inom flera områden, framförallt gällande samverkan och ledning.

Just nu pågår flera statliga utredningar och regeringsuppdrag inom beredskapsområdet. I juli förra året fick Socialstyrelsen i uppdrag att tillsammans med länsstyrelserna göra en kartläggning och därefter komma med förslag på hur beredskapen inom den kommunala hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan stödjas.

I kartläggningen har en enkät skickats ut till ett 30-tal utvalda kommuner. Även befintligt material på området såsom forskning, aktuella utredningar samt rapporter från olika myndigheter rörande krisberedskap och civilt försvar har gåtts igenom liksom intervjuer med experter på området.

– Av svaren ser vi att förvaltningarna som ansvarar för kommunal hälso- och sjukvård och socialtjänst inte alltid ingår i kommunens arbete med beredskapsplaner – och att kunskapen om civilt försvar och krigsorganisation behöver förbättras, säger Maria Carlund.

Kartläggningen visar också att de tillfrågade kommunerna anser sig kunna bedriva den kommunala hälso- och sjukvården och socialtjänsten väl vid olika typer av samhällsstörningar under en kortare tid, 1-3 dagar, medan en längre period på upp till tre månader kommer att vara en betydligt större utmaning.

Kommunerna efterfrågar tydligare krav eller lägsta ambitionsnivå för höjd beredskap inför kriser och krig som socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården kan förhålla sig till. I hälften av de tillfrågade kommunerna deltar inte representanter för verksamheterna i arbetet med krigsorganisationen och dess bemanning och kartläggningen visar på stora variationer gällande deltagande i beredskapsplaneringen. En ökad delaktighet, där berörda från verksamheterna involveras på ett tidigt stadium, behövs för en bättre beredskapsplanering.

Källa: www.socialstyrelsen.se

Fler artiklar Visa alla artiklar

Egehem gör skillnad och räddar liv

Massmedias fokus på kriminella HVB är viktig och inget jag vill förminska, säger Elisabet Strid Ege, vd på Egehem. Men, fortsätter hon, vi är så många fler HVB-hem som faktiskt är väldigt viktiga för våra klienter och vi räddar liv. Läs mer

  • Barn och unga
  • Reportage

Mo Gårds unika arbetssätt gör skillnad för individen

Individanpassade arbetssätt är en av nycklarna till att Mo Gård har lyckats med flera långsiktiga placeringar. Sara är boendesamordnare inom LSS i en liten kommun och kom i kontakt med Mo Gård för ungefär två år sedan när de hade en brukare som behövde flytta till en ny gruppbostad. Läs mer

  • Reportage