Varför är det så lätt att hata på nätet?

Alarmist, mentalsjuk, äcklig att se på … Ibland känns det som att nätet svämmar över av hat och förakt. Vad är det som får folk att helt tappa koncepterna och spy ut sin ilska över andra? Här kommer en förkortad artikel hämtad från Framfot.se.

En bra bit in i internetåldern kan vi konstatera att det generella online-klimatet är känslostarkt. Milt uttryckt. Det stormar av både kärlek, entusiasm, iskyla och raseri på nätet. En ny verklighet som har många fördelar men också många utmaningar. Näthatet är en stor utmaning och tyvärr en verklighet för många i dag. Näthat är alltid allvarligt men det är extra oroande när vuxna hånar unga för deras engagemang.

Sedan 2019 har det i perioder stormat rejält kring Greta Thunberg. Grundaren av Fridays for Future behöver knappast en presentation vid det här laget – i dag är hon en av de mest kända svenskarna genom tiderna. Med ett sällsynt moraliskt ledarskap har hon lyckats få världen att lyssna i mänsklighetens viktigaste fråga. Men samtidigt som hon väcker beundran hos många är hon en sylvass nagel i ögat på andra, och lockar fram en vrede utan dess like. Den då 16-åriga klimataktivisten fick utstå mängder av hat från en hämndlysten vuxenkör. Toppolitiker och inflytelserika personer över hela världen skämdes inte det minsta över att skymfa och håna henne offentligt.

Hon kallades för missfoster, en hjärntvättad alarmist och manipulerad marionettdocka. Ett mentalsjukt svenskt barn som exploateras av sina föräldrar. Som borde få smisk och spärras in på psyket. Som är äcklig att se på och skulle passa som varningsbild på cigarettpaket.

Vad är det som får vuxet folk att helt tappa koncepterna och spy ut sin ilska över en person istället för att lyssna på budskapet?
Här tittar vi närmare på fallet Greta vs. den hatiska vuxenvärlden och tar upp några faktorer som kan hjälpa oss förstå de psykologiska orsakerna bakom näthat.

5 förklarande faktorer bakom näthat

1. Amygdalan kapar frontalloben
Starka känslor som skräck, ångest, aggression och ilska aktiverar vårt flykt- eller kampbeteende. Det här inprogrammerade beteendet var nödvändigt för våra förfäder för att överleva hot och attacker från vilda djur. I dagens värld upplever vi mer hot och påfrestningar av psykologisk karaktär, men det aktiverar samma beteende – fly eller slåss.
Funktionen styrs av amygdala som vid hot eller fara tar över befälet över frontalloberna som annars är den del som styr vårt logiska tänkande, vår förmåga att resonera, fatta beslut och planera.
Klimatrörelsen med Greta i spetsen kritiserar vuxenvärldens livsstil och kräver att vi ändrar våra vanor, vilket kan upplevas som ett hot mot ens självständighet. De som hatar och hotar slår alltså tillbaka intuitivt och utan eftertanke på ett upplevt hot mot dem själva.

2. Härskartekniker ett vanligt vapen i näthat
Viljan att ge igen när man blir kritiserad kan trigga vissa personer att ta till härskartekniker.
I rollen som makthavare kan Greta också upplevas som ett hot mot andra människor i maktposition. Hon behandlas som en ”konkurrent”, som en farlig uppstickare som måste avväpnas och attackeras tillbaka.
Klassiska härskarteknikvapen avfyras. Förminskande och förlöjligande kommentarer om hennes ålder, utseende och diagnos avlossas. Falska fakta och rykten sprids för att undergräva hennes trovärdighet.

3. Skitsnackarbeteende online blir näthat
Digitaliseringen och den ökade kommunikationen online medför att vi inte smittar varandra med våra känslor lika lätt. Alla vet att det är en sak att prata negativt om någon bakom dennes rygg och en helt annan att säga det öga mot öga. På samma sätt: det är bra mycket enklare att håna en person på sociala medier än att håna hen IRL.
Men varför är det så? Faktum är att ögonen är vårt mest kraftfulla redskap för att förmedla känslor. När vi möts i verkliga livet kan vi läsa av och tolka varandra på ett helt annat sätt än online. När vi är online har vi inte det filtret. Vi behöver lära oss att uttrycka våra känslor i text på samma sätt som när vi står framför en medmänniska.

4. Sociala medier och grupptänkande
Det är inget nytt att en politisk person som hyllas också får utstå hån och förakt. Det verkar vara en naturlag i mänskliga relationer, men i dagens digitala värld blir det än grymmare på grund av sociala mediers spridningseffekt. I koncentrerade bubblor i sociala medier är sådant beteende mycket vanligare och har sorgligt nog blivit en norm.
Vår inneboende förmåga att polarisera i ”vi och dom” kan också leda till inhumant, oschysst beteende. Vi buntar gärna ihop människor i grupper och ser vår egen grupp som den rätta.
I anonyma sammanhang på nätet kan man lätt få en känsla av att man har stöd för sitt beteende för att man är del i en grupp. Då är det mycket lättare att låta känslorna styra och gå till attack på personen istället för att hålla sig till sakfrågan.

5. Empati online är SVÅRT
Forskning från Uppsala universitet visar att förnekelse av klimatförändringar korrelerar inte bara med politisk orientering och auktoritära attityder utan också med låg empati och hög dominans.
Många av Gretas hatare på nätet är alltså dominanta personer med låg empati. Och har man låg empati och svårt att hantera känslor i verkligheten kommer man troligtvis att ha ännu svårare att känna empati och hantera känslor online.

Framfot stödjer kampanjen #nejtillnäthat, ett initiativtagande av Prinsparets stiftelse för ett snällare klimat på nätet.

Källa: www.framfot.se